...

Kan nån säga mig hur jag ska göra? Jag tror inte jag klarar mycket mer nu. Det går upp och ner hela tiden och denna emotionella bergochdalbana börjar sätta sina spår. Jag vill inte känna så här längre. Eller, jag vill inte känna så här för honom längre. Det gör alldeles för ont. Det enda jag vill är att vara med honom, men han vill ju bara vara med mig ibland. Jag är värd bättre, jag vet det. Jag får ångest när jag går på stan, rädd att se honom, rädd att se honom med nån annan, rädd för hur min reaktion skulle bli.

Det hände alldeles nyss. Det var nog iofs bara en kompis, en väldigt snygg sådan. Jag har också snygga kompisar, men det hör inte hit. Till saken hör att jag för 2 timmar sedan smsade och frågade om han jobbade, vilket han inte har svarat på, men jag såg honom utanför hans jobb. Jag antar ju givetvis att han leker "dissa-jessan"-leken nu. Jag fick så ont i magen när jag såg honom, det bara vred sig. För att inte tala om klumpen i halsen som jag tvingades svälja ner hela vägen hem. Jag vill bli av med det här nu. Jag vill inte känna så här längre. Jag vill verkligen inte det.

Så hur gör man? Tar man bort alla nummer och andra möjliga kontaktmöjligheter? Nä, det funkar inte, jag har redan provat. Låter man bli att svara när han väl ringer eller smsar? Nä, för då känns det som jag förnekar mig själv efter som jag vill träffa honom, även fast jag vet att det gör ont i hjärtat efteråt. Jag vet att det låter dumt, men om ni nån gång har känt som jag så vet ni hur det fungerar. Man tar det lilla man kan få.  
Raggar man upp nån annan för att få nån slags bekräftelse? Det kan ju funka nån gång kanske, har inte provat det än, men det känns inte så aktuellt. Jag har varit i den här situationen en gång förut, för ganska precis 10 år sedan, efter studenten. Vi hade varit tillsammans, men när han gjorde slut så kunde han ändå inte riktigt släppa mig och vi hade nåt slags kk-förhållande som var otroligt dåligt för mig. Jag var ju fortfarande kär, jag ville ju fortfarande vara hans tjej, så även där tog jag det lilla jag kunde få och sög åt mig av allt, även fast jag visste att det var dåligt för mig. Hur slutade det då? Jo, även det "förhållandet" tog slut, han flyttade härifrån, vi fick lite distans, och sen flyttade han tillbaka igen, vi blev tillsammans, allt slutatde så klart i katastrof och jag flyttade till New York.
Ska jag behöva fly landet för att bli av med detta?? Haha, det låter ju lite väl dramatiskt, men jag skulle verkligen behöva lite miljöombyte känner jag.

Shit, nu har jag varit så där överdrivet öppen igen. Kanske berättat för mycket. Men det känns lite bättre nu. För stunden i alla fall.

Usch, nu måste jag gå ut med Tindra, sen göra mig i ordning för jobbet snart, jag börjar en konstig tid idag, men jag slutar ju lite tidigare då iofs. Det ska bli kul med ny uniform idag!

Ciao!

Vad hände?

Svacka - igen. Vad hände egentligen? Jag har bara tränat en dag den här veckan, och det var i måndags. Fast ok, jag har ju varit på 3 powerwalks iofs, men det ser jag inte riktigt som "träning"  (och ja, Secret garden, det var jag i onsdags :-) ).
Dessutom har jag spenderat dagarna med att svulla. Fy faaan va dålig jag känner mig, bara ätit en massa skit och inte tränat. Herregud vart är jag på väg???? Jag kan iofs skylla på en sak, för det vill jag gärna göra, och ni tjejer förstår mig säkert. Säger inte mer än så. Haha.

Idag vaknade jag kvart i tolv och det första jag tänker är att jag skrev totalt fel i min redovisning på jobbet inatt. Jag undrar HUR det kunde vara det första jag tänkte på, och hur jag överhuvudtaget kom på det alls?
Jag fick nästan en chock när jag såg mig i spegeln, jag kände knappt igen mig själv. Vad hände egentligen? Jag såg förjäklig ut, strtulig i håret, plufsig runt ögonen och kuddmärken på ena kinden. Såna dagar är jag glad över att vakna själv. Jag skulle inte vilja vakna med mig, om man säger så. Deppig över att se ut som ett miffo så har jag bara legat på soffan och kollat på Sex and the city hela dagen, förutom 2 korta promenader med Tindra. Jag känner mig så sjukt misslyckad idag, jag vill bara stanna hemma och grina känns det som. Jag vill inte göra mig i ordning och gå till jobbet ikväll. Oftast blir det ändå bättre när jag kommer dit, för dom flesta känner samma sak när det gäller jobbet "va fan gör vi här på en fredagkväll??" typ, och vi peppar varandra. Igår var det så sjuuukt yrsligt så vi kom på den briljanta idén att prata bebisspråk med varandra och det blev genast så himla mycket roligare!! Haha! Man fick bita sig i läppen några gånger för att inte säga nåt opassande till nån som inte var personal dock. Jag älskar mina kollegor, för jag vet att hur pissigt mitt liv än känns, så gör dom det roligt att vara på jobbet! :-)
Imorgon ska vi få börja använda våra nya uniformer, vi kommer att bli så snygga, i alla fall på den avdelning jag jobbar, och det är nog första gången jag kan säga att jag ser fram emot att jobba en lördagkväll!

Just nu sitter jag och har bara liiite ångest (det är skönt att skriva av sig ibland)... Sitter med en kaffe latte och letar efter en ny kaffebryggare på nätet. Min är en sån där vit från början av  90-talet. Den är bra, den fyller sin funktion, men den är inte så fin att titta på kanske. Jag ska inte ha nån über-fancy grej, jag behöver ingen espresso-historia, utan bara en simpel kaffebryggare, men en lite finare bara. Skulle gärna vilja ha en ny mixer också när jag ändå håller på. Helst skulle jag vilja ha nåt fint i rosa eller nån annan fin färg, men om fem år kommer jag garanterat säga att den är så "typiskt 2007", så jag tar nåt enkelt som jag inte blir less på.

Usch, nu måste jag snart börja "put my face on" och sånt...fixa håret...ooorkar iiiinteeeeee.... Hoppas det är nån bra mat på jobbet idag, nåt som inte är så fettigt. Jag ska lämna mina tjugor och tior hemma så jag INTE kan köpa Dubbeljapp ur Selecta-maskinen idag.... Kanske tar med mig en tia, så jag kan köpa en Cola..Hihi..

Check

Jag har gjort det mesta på listan, utom att locka håret.
Är på jobbet nu, och ännu har inget sms kommit som jag ska försöka att inte svara på, tror inte jag kommer att behöva göra det heller.. Men det är lungt.

Tacos på jobbet idag, inväntar det obligatoriska bubblandet i magen :-(

Dagens "to-do-list":

  • Dricka en kopp svart kaffe
  • Ta en fettförbrännande powerwalk
  • Hämta ut paket nr 2, innehållandes favvosmink från England
  • Köpa Thaimat till lunch direkt efter powerwalken
  • Gå ut med Tindra några gånger (hon har fått följa med på powerwalk 2 dagar i rad nu, men hon saktar bara ner mig, så idag får hon stanna hemma)
  • Duscha, smörja in, sminka med nya ögonskuggorna, försöka fixa till en fin frisyr med lite lockar
  • Jobba natt 2 av 4
  • Försöka att inte falla för hans nattliga sms (gjorde det igår så iofs så tror jag inte att det blir en repris ikväll, fråga mig igen på lördag kanske)


 


Aha!

Idag och igår har jag haft ett litet Sex and the city-maraton. Fråga mig inte vilken gång i ordningen det var, jag älskar den serien och kan se alla avsnitt om och om igen. Det sista jag såg idag innan jag gick ner till tvättstugan var när Big ska åka till Paris och Carrie är irriterad över att han inte ens har räknat med henne i hans planer. Sista scenen är typ när han ligger i sängen, morgonen efter deras sista natt tillsammans och hon sitter i en stol vid fönstret och funderar och så säger hon detta (eller hennes tankar säger detta) :

"Älskade jag verkligen Big?
 Eller var jag beroende av smärtan?
 Den utsökta smärtan av att vilja ha någon som är ouppnåelig?"

Det fick mig att fundera. Är jag verkligen kär i honom egentligen? Eller är jag kär i känslan av honom, känslan han ger mig när vi är tillsammans?

Hmm.....


image20





Vilken lång dag...

Jag hade en tid hos frissan i morse kl 09:00 vilket gjorde att denna dag känns som den aldrig kommer att ta slut...klockan är bara kvart i fyra, men det känns som den borde vara åtta - minst!
Jag blev jättenöjd med håret i alla fall, fin-fina somriga slingor blev det!

Efter frissan gick jag in till Hans jobb och sa hej, han var fin som vanligt, och våran aktuella status är att vi ska "ta det som det kommer". Typ. Ingen av oss verkar ju ändå förstå det här med ultimatum. Han verkar inte förstå att jag sa "om du inte vill vara med mig så lämna mig i fred" och jag verkar inte förstå att jag inte ska svara på hans "vad gör du?"-sms... Jag vet vad jag ger mig in i, jag förtjänar ingen sympati eller tröst när det krashar igen, för det kommer att krasha igen. Om han nu inte vaknar upp en vacker dag och inser att jag är det absolut bästa som finns vill säga, men jag tror tyvärr inte att det kommer att hända, alternativ nummer ett känns som det säkrare kortet. Jag ska ta det för vad det är, och njuta av dom stunder jag har honom.

Annars då? Jorå...ska träna ikväll, det blir ett Aerobic-pass följt av ett Core-pass. Det ska bli kul att dansa av sig lite, det är alltid en humörlyftare! Jag är iofs på ganska bra humör idag, men det finns alltid rum för förbättring! :)

Nu ska jag dricka lite kaffe och äta ett pecanwienerbröd som jag köpte på bageriet här nedanför. Det pinsamma var att jag inte hade några kontanter och jag vägrar att ta fram visa-kortet för att köpa ett bakverk för 11 spänn, så jag köpte en vanlijkrans, fiberskorpor och en liter mjölk också. När fan ska jag äta vanlijkransen?? Den hinner ju bli gammal säkert!
Haha va töntig jag är....

Va fan...

Jag är svagare än svagast!!!! Men det är han också, hahahaha! :)

Ett jäkla tjat...

...om den där jäkla Kelly Clarkson, men detta är MIN blogg och jag skriver vad JAG vill! :P
Det är väl inte så mkt Kelly det handlar om egentligen, utan en av låtarna - Sober. Här är en del av texten:

And I don't know
This could break my heart or save me
Nothing's real
Until you let go completely
So here I go with all my thoughts I've been saving
So here I go with all my fears weighing on me

Det var ungefär så jag kände för en vecka sedan - ursäkta, en vecka och en dag sedan- när jag gav honom brevet. Jag har inte kunnat lyssna på den låten på en vecka, men idag kände jag mig stark och gjorde ett försök, och jag måste säga att jag lyckades ganska bra. Jag har lyssnat på den 4-5 ggr ungefär. Visst, det känns ju, och det kommer det alltid att göra, men jag känner mig starkare.

Jag satt och tittade på lite bilder ikväll, och fastnade i Thailandsalbumet. 3 underbara resor till Thailand gör att det finns en del bilder därifrån, här är några favoriter:
image14
image15
image16
image17
image18

Ååååh vad jag längtar tillbaka...hoppas jag kan spara ihop till en resa i vinter också...

Framsteg!

Idag, på väg till jobbet, så lyssnade jag på Kelly Clarkson för första gången på en vecka. Jag klarade mig undan med bara en liten klump i halsen - det är ett steg i rätt riktning!

Midsommar forts...

Som sagt. Midsommar. En sån där dag som man ska göra nåt på. Man ska äta sill, färskpotatis och jordgubbar. Glöm inte nubben också. Helst ska man ju vara i en stuga vid vattnet också, och det får gärna se ut som i en Pripps Blå reklam, där man drar upp en back öl som legat på kylning under vattnet vid en brygga. Tro inte att jag är bitter över att jag måste jobba ( visst lite bitter kanske jag är, men det beror på andra saker också ), jag älskar iden av Midsommar. Det är mysigt, trevligt och svenskt. Men ser jag tillbaka på gångna midsommaraftnar så har jag liksom inga speciella minnen som sticker ut direkt, förutom den midsommar för ett år sedan:

Förra sommaren firade jag midsommar på ett enligt mig väldigt typiskt sätt: jag och min dåvarande kille blev i sista minuten inbjudna på en fest hos en kompis till honom, i dennes sommarstuga ? ett stenkast från havet. Det var ca 25 pers som skulle komma, och jag såg fram emot det, eftersom jag inte riktigt hade varit på nån sån fest tidigare. Tidigare år hade jag jobbat och 3 somrar hade spenderats i New York.

Hur som helst, vi samåkte till festen med två av killens kompisar, också ett par, och också i stort sätt dom enda jag kände förutom killen. Vi kom fram mitt på dagen, vid ett ungefär och fick en liten välkomstdrink med smultron i. Alla var så fina, tjejerna hade klänningar och killarna var ledigt men snyggt klädda i halvt uppknäppta skjortor och finshorts. Jag trivdes på en gång. Det bjöds på lunch bestående av sill, lax, potatis, olika pajer, hembakat bröd och Västerbottenost. Även öl, vin och snapps så klart!

Efter lunchen gick alla ner till stranden med kylväskor och filtar och dom som ville fick åka vattenskidor och ville man inte så satt man på stranden och drack cider och åt jordgubbar, det var det jag gjorde, medan killen gjorde ett tappert försök till havs.

Efteråt hjälptes alla åt att plocka blommor som skulle pryda midsommarstången som vi sen klädde, reste och dansade runt ( behöver jag säga att den blev sne och att den till slut välte? ). Det var jättekul, jag kommer inte ihåg när jag dansade runt en midsommarstång sist, var jag 5-6 år kanske?

Intagandet av alkohol började ju ganska tidigt, så en liten eftermiddagsvila kom väl till hands, men så här efteråt så funderar jag på om det kanske hade varit bättre att skippat vilan, för jag blev bara tröttare, och när jag blir trött och är på ett ställe där jag känner 3 av 25 personer ? fulla personer ? så har jag svårt att komma tillbaka till det bra humöret jag tidigare varit på. Middagen var god, det blev grillat kött, grillad kyckling och grillad lax med en massa goda kalla såser till, och ett sånghäfte som det sjöngs flitigt ur. Medan alla andra blev gladare och fullare ? min kille inkluderad ? blev jag tröttare och lessare och hade lätt kunnat åkt hem efter middagen. Tanken var att vi skulle sova över, nåt som jag alltid har varit lite anti emot, jag gillar att vakna upp hemma när jag är bakis, och inte i nån stuga tillsammans med 25 andra och med vissa regler angående toaletten och sen behöva vänta på att den som ska köra hem ska bli körbar?

Så, i takt med att min killes alkoholintag ökade, ökade också irritationen hos mig. Jag försökte komma ikapp, men det gick inte så bra, det hade lika gärna kunnat vara vatten i ciderflaskan. Min kille sprang omkring och flamsade med sina kompisar och hade jättekul, ett tag försvann han, det visade sig att han och två tjejer hade varit nere och badat, och han kom tillbaka i blöta kallingar, och sen sprang han omkring i dom där jäkla kallingarna resten av kvällen, in och ut ur bastun, in och ut ur stugan, spelade kubb och ?scout-fylla? ? i sina blöta kallingar. Alla andra var påklädda. Jag kokade inombords, men sa att allt var ok när han ibland kom och frågade om jag hade kul. Jag är duktig på att låtsas ha kul, ibland i alla fall, den kvällen var en sån kväll.

Paret som vi åkte med hade också sina stunder. Tjejen började snacka väldigt förtroligt med mig, berättade om hennes problem med sitt dåliga självförtroende och att han minsann inte gjorde nåt för att hjälpa henne, utan konstant flirtade med andra tjejer så fort han kunde. Hon bad mig smita iväg med henne så att hon kunde röka ?Om han ser mig röka gör han slut? sa hon och stoppade in en Fishermans friend i munnen innan vi gick tillbaka. Inne i stugan satt hennes kille lite väl nära en annan tjej och såg ut att ha lite väl trevligt, vilket gjorde att flickvännen ställde till en scen och sa att hon skulle sova ensam i bilen och att han gott fick sova i stugan trots att han inte kunde eftersom det var en hund där och han är über-allergisk mot hundar, men att han fick skylla sig själv!! Efter det lilla utbrottet blev det jag som fick ?ta hand om? henne, även fast jag i smyg ogillade henne lite redan i början, men vad gör man inte? På två timmar såg jag inte ens till min kille och tur var väl det egentligen, jag ville ändå inte ha något med honom att göra just då. Jag tyckte bara att han var pinsam och jobbig ( vilket jag garanterat också har varit nån gång, men det hör inte hit ) och så luktade han ölkorv och snapps, så han fick gärna hålla på fjanta runt, jag klarade mig utan honom.

Vid tolv-tiden fick jag höra att det var ett par som skulle åka hem, in till stan, och då såg jag min biljett därifrån Jag sökte upp killen, sa att jag skulle åka hem och han såg helt förstörd ut när jag sa att inte hade lika kul som honom ?Tycker du att jag är jobbig? Är jag för full? Tycker du att det är pinsamt att jag springer runt i mina kallingar?? Ja, ja och ja. Han såg ut som en ledsen hundvalp när jag gick, jag fattar inte varför, han hade ju inte tillbringat nån tid med mig alls under hela kvällen, så varför bli ledsen över att jag åker hem?

Jag var hemma runt halv två på natten, det var lugnt och skönt, jag tog en dusch för att få bort röklukten ur håret, det var en brasa med granris igång hela kvällen för att hålla myggen borta, nåt som inte funkade så bra, för när killen kom hem på eftermiddagen dagen efter räknade vi till 14 myggbett på enbart det ena benet.

Det typiskt svenska är inte alltid så himla trevligt lärde jag mig den sommaren.

 

Jag kommer ihåg min första sommar i New York. Jag hade hört talas om ett Midsommarfirande i Battery park, längst ner på Manhattan, och tog med mig min amerikanske pojkvän ner dit för att kolla läget. Det ryktades om att prinsessan Viktoria skulle vara där, men jag såg henne inte. Det var en underbar kväll ? tittade jag åt ett håll såg jag en midsommarstång och en gräsmatta full med svenskar som åt sill på små papptallrikar, tittade jag åt ett annat håll såg jag Manhattans skyskrapor. Jag får nästan rysningar nu när jag tänker på det, blundar jag så ser jag det framför mig. Året efter hade firandet flyttats till Central park, och jag var givetvis där då också, och året därpå. Det var en trevlig tradition som jag saknar. Det kanske blir New York nästa år helt enkelt.

 

Ett annat minne är från Cypern. Jag var 12 eller 13 år och var på semester med mamma och pappa. Dom hade bråkat konstant hela dagen, säkert för att pappa nog hade börjat dagen med en snapps, det förvånar mig inte. När vi alla höll på att göra oss i ordning för det stora, svenska midsommarfirande som anordnades på hotellet, fick jag nog av mammas och pappas ?höga volym? så jag tog min freestyle och skrek åt dom ?Varför skiljer ni er inte för??!!? och sprang ut. Detta kommer jag faktiskt inte ihåg själv, utan det har mamma berättat för mig. 5 år senare separerade mamma och pappa.

 

I år är jag som sagt på jobbet, jag jobbar dagpass. Alla människor som kommer frågar om dom är dom enda som är här. Som tur är så är det inte så många här, så det har inte blivit tjatigt ? än. Efter jobbet ska jag till mamma och äta och umgås lite, Tindra är där och jag lovar att mamma har fixat nån god mat till henne också. Just nu väntar jag på rast-avlösaren, jag är så sjukt hungrig, och det såg ut att vara god personalmat idag.

 

Jag hoppas att alla som läser detta får en trevlig midsommar, och att min midsommar nästa år blir underbar!!!


Midsommar

Eftersom jag jobbar idag så tänkte ta och skriva ett lååångt inlägg under arbetspasset, eftersom det inte kommer att vara mkt att göra alls idag, så håll till godo, i eftermiddag finns det nog nåt att läsa igen!

All byyyy myyyyyseeeelf

Jag vill inte ha det så här längre!!! Allt var mycket enklare när man var liten, då kunde man gå fram till nån jämngammal och säga "Hej jag heter Jessica, vad heter du? Ska vi leka?". Vad gör man nu då, när man är 29? Skulle man säga så nu så låter det ju som en sexuell invit, i alla fall om det sägs till en av det motsatta könet.

Om det inte är tydligt nog, så skriver jag det för att klargöra: jag är less. Jag är sååå jäkla less på att vara ensam nu. Detta suger!

Solsken ute

Jag sitter på jobbet. Time goes by so slowly....Det är seeegt, och ute skiner solen. Jag hade hellre varit ute med Tindra i skogen eller nåt. Det var en söt kille här idag, men han gick lika snabbt som han kom ungefär, men det var skönt med lite ögongodis för mitt brustna hjärta.
Idag har faktiskt också varit en bra dag. Det går bra så länge jag inte lyssnar på Kelly Clarksons album My december (speciellt låten Sober), som jag lyssnade på hela dagen i fredags, dagen som hittils är årets tyngsta dag. Dagen som jag sakta men säkert försöker att glömma. Svårt att glömma nåt som jag vill ha mer än nånsin nu när det är borta. Jag undrar hur han mår. Jag undrar vad han tänker på innan han somnar. Tänker han på mig alls? Undrar han om han fattade rätt beslut? Enligt mig så gjorde han ju inte det så klart, men vad kan jag göra? Inte så mycket tyvärr.

Imorgon är jag ledig, även på torsdag, och då måste jag träna. Jag vet att jag säkert har sagt det tidigare, men jag säger det igen - sommarschemat på gymmet suger!!!
Jag ska även på en liten fika imorgon är det tänkt, måste smsa och ta reda på detaljerna ikväll. Tid och plats liksom. Det surras även om en eventuell drink imorgon kväll, vilket låter trevligt, så detta kan bli en najs ledighet.

Nu är rasten snart slut. Måste kissa.
Hej hej!

Tip-top!

Idag känns det bra. Jag klev upp kl 08:15, gick ut med Tindra, slängde i mig lite flingor och begav mig till gymmet. Det nya sommarschemat suger, dom har bara ett lunchpass med Pump i veckan, och endast ett Core-pass i veckan under hela sommaren...jag älskar ju lunchpassen... Så i morse gick jag alltså på ett morgonpass med Pump. Det funkar ju, men jag kommer att vara jättetrött ikväll på jobbet. Jag passade på att basta också, det var jätteskönt! Så nu är jag nöjd, det känns i armarna att jag har tränat, och det blev ju bara en träning förra veckan, så nu är det skärpning!!

Helt seriöst, detta är iofs väldigt töntigt av mig att gnälla på men ändå, HUR kan TV3 ersätta Oprah med tv-kocken Rachel Ray??? Huuur?? Jag gillar henne inte. Gapig, flamsig och totalt överdriven - i allt!
"E.V.O.O" my ass.... (evoo betyder extra virgin olive oil). Men ändå fastnar jag, bara för att jag älskar att titta på matlagning. Jag såg henne på tv när jag bodde i N.Y också, på The Food network, och trodde att jag skulle slippa henne... Det finns så många andra mycket bättre tv-kockar från USA.... Snälla ge mig Oprah...

Nu ska jag ta ut Tindra igen, sen ska jag åka till Stadium i Birsta och kolla in rean. Ska även se om jag hittar nån nice bikini, jag har ju sett en där, med den var slut i stan, så jag hoppas den finns kvar där ute.

Seeee ya, wouldnt wanna beeeeee ya! :P

Helgen i bilder!

image9
Jag och Angela

image10
Jag, Angela och kvällens värd Chrille!

image11
Jessica och Jessica! :-)

image12
Angela, jag och Miia

image13
Eskimo-puss -  Jessica och Jessica!

Notera att det är intressant att sprit kan få en att se så glad ut, även fast man är trasig inombords...

Är det så här det ska vara nu?

Jag tror tyvärr att mina kommande blogg-inlägg kommer att vara ganska tråkiga, ganska deppiga och ja rent ut sagt gnälliga. Det är så jag känner mig - tråkig, deppig och gnällig.
Ikväll skulle ha varit en grymt rolig kväll, men den blev högst medioker enbart. Jag var på en helt ok förfest som dock inleddes med att jag såg Han stå och röka på en balkong i huset brevid. Jag visste i och för sig att han skulle vara där, men kunde inte balkongen ha varit åt andra hållet så jag kunde ha sluppit se honom? Vi hejade artigt på varandra.
Jag drack 4 drinkar - eller groggar vill jag nog kalla dom - och blev bara lite halvfull. Jag hade fullt sjå med att svälja ner den ständiga klumpen av gråt jag hade i halsen, så jag hade svårt att koncentrera mig på annat. Väl ute på krogen - Primero - så hade jag bara halvkul. Inte så kul när bästa kompisen står med pojkvännen hela tiden, och han även vill stanna kvar fast båda vi vill gå till Oscar. Till slut fick jag nog av att stå och titta bara, så jag gick. Lyckligtvis träffade jag en kompis och hennes pojkvän så vi gjorde sällskap till Oscar där jag så klart blev placerad sist i kön, eftersom jag inte hade en stämpel som dom hade. Då kommer Han förbi, frågar varför jag står i kö och säger åt mig att gå in med honom, vilket jag gör, jag bara glider förbi vakten, och vips är jag inne och vips är Han borta. Jag klarade mig i alla fall från att gråta. Även på Oscar står jag med en tjejkompis och hennes kille. Snacka om att vara det ständiga 3:e hjulet!!! Droppen var när jag såg Han stå och prata med sitt ex i baren, då tänkte jag "Va fan gör jag här??" och så gick jag hem. Tindra blev ju glad i alla fall. Hon hade rotat igenom min handväska som jag lämnat på golvet. Smidigt värre.
Så nu ska jag tvätta av sminket, lägga mig och hoppas på att den här natten blir bättre än den igår.
Är det så här det ska vara nu? Ska jag komma hem dom få lördagkvällar jag är ledig och har varit ute och tyckt att kvällen har varit totalt värdelös? Kommer jag att vara det ständiga 3:e hjulet nu när alla kompisar har pojkvänner?
I didn't sign up for this. 
Jag hade haft roligare om jag varit hemma och haft Sex and the city-maraton, men då är man ju tråkig. Det kanske bara är att acceptera det då. Jag är tråkig, och det känns tråkigt att veta att jag inte kommer att få nåt telefonsamtal kl 4.......

En dag..

En dag kommer allting vara bra igen, det vet jag. Men idag är inte en bra dag. Igår och idag är nog dom tyngsta dagarna på väldigt länge. Jag tog mig i kragen igår, skrev ett 5 sidor långt brev (inte A4) som innehöll precis det jag känner för honom.

"I ett halvår har jag trånat efter dig, längtat efter dig och saknat dig. Du har fångat mitt hjärta. Jag borde skita i dig och hitta nån som vill vara med mig, nån som älskar mig och nån som vill hålla min hand, men det är svårt att hitta nån, när du är den enda jag vill ha."

Jag gav honom ett ultimatum, men jag visste nog redan innan vad resultatet av det skulle bli, men jag ville ändå ge honom en chans. 

"Om du inte kan se en framtid mellan oss, om du verkligen inte kan ge oss en chans, så måste jag be dig att lämna mig i fred. Du måste släppa taget om mig. Du måste respektera mig och förstå att du inte är bra för mig om vi fortsätter så här. Du måste vara den starka, för jag är uppenbarligen alldeles för svag."

Vi grät tillsammans och han valde bort oss.
Han valde bort mig.

Flipp! :)

Det blev ingen flopp av gårdagens personalfest - snarare tvärtom! Det enda som floppade var vädret, men vad gör det egentligen om det regnar när man är med 75 kollegor på en båt och äter god mat, dricker gott vin och lyssnar på en trevlig trubadur? Det gör inget alls då faktiskt! Det var jättetrevligt, mitt och Jessicas "skvaller-quiz" uppskattades och prisutdelningen på scenen som vi var lite pirriga över var jätterolig!

Efter båten mellanlandade jag och 2 tjejer på Oscar, jag drack en grym mojito (eller hur det stavas), och sen gick vi vidare till fantastiska Espan där det dracks San Fransisco, haha va retro! Jag blev även bjuden på nån shot också, smidigt att hälla i sig en shot halv ett liksom, jag brukar försöka att inte dricka efter tolv för "det är ju en dag i morgon också" (vuxenpoäng). Karaokescenen intogs två gånger, och jag hade visst ett tema för kvällen - "Svenska ballad-duetter"! Givetvis hann jag med det obligatoriska deeptalket också, det har man ju alltid med nån när man är ute och är lite full, och givetvis har jag det obligatoriska blåmärket som jag aldrig har nån aning om hur det gick till när jag gjorde illa mig. Idag har jag ett blåmärke mitt på foten.

En sak är jag stolt över, och det är att jag inte drog iväg en massa sms. Sånt är ju också nästan obligatoriskt, men jag höll mig bra där! Jag var ju faktiskt inte såå himla onykter heller, det kanske var därför. När jag kom hem däremot så hade Han skrivit på msn tjugo minuter tidigare, och då tyckte jag att det var lämpligt att ringa honom, så det gjorde jag. Det var mysigt, men jag kan nästan garantera att om jag inte hade ringt så hade jag inte gråtit mig till sömns.....  Jag vet inte vad som hände, jag gick och la mig, och plötsligt började jag gråta. Jag antar att jag kände mig ensam.

Summan av kardemumman: jag hade en riktigt rolig kväll! Laddar nu om inför lördagkväll!

Idag vet jag inte vad jag ska hitta på. Jag ska hämta Tindra nån gång på eftermiddagen i alla fall. Kanske ska jag även ut på ikea och köpa ett köksbord och stolar, det beror på mamma om hon orkar följa med. Det jag måste göra NU är att tvätta av mig gårdagens smink - pronto!!

Flop-varning!!!

ÅÅh vad jag är arg nuuu!!! Det spööööööregnar ute!!! Då kan man ju inte ha klänning och högklackat!!!! Det var fint väder i morse när jag packade ner klänningen, och jag hade ingen tanke på att packa ner "plan B"-kläder! Jag ville vara fin på sommarfesten, och inte ha jeans och sneakers som jag gick till jobbet i, men det lutar åt att jag måste ha det nu ändå!

Jag återkommer med info ikväll!
:-(


Dan före dan...

I morgon är det fest! Personalfest! Jag har sett fram emot detta jättelänge nu, det ska bli jätteroligt! Jag har hängt fram outfiten, peelat, rakat benen, målat naglarna och inhandlat det mest nödvändiga - små gelé-inlägg till mina skor. Skulle behöva gelé-inlägg på andra ställen också, men det känns lite väl dramatiskt bara för en personalfest! Haha! Det kommer att bli kul, jag hoppas på bra väder, man vill inte vara på en fullproppad båt om det regnar och blåser liksom... Undra vad vi ska göra efter båten? Förra året så hade vi en "mellanfest" i Jessicas Toyota på parkeringen på jobbet innan vi drog vidare, det kan ju bli en repris av det i år!

Jag ser fram emot lördag också, då är det helgens "main event" (jag är så skadad av poker-turnerings-termer, haha). Chrille ska ha fest, och då ska vi gå "all in" (jamen se där, en till term). Jag har lovat Chrille en power-hour! En power-hour går till så att under en timme så tar man en shot i minuten av det man dricker, oavsett om det är öl, vin, cider eller sprit. Man blir garanterat full - fort! Man orkar aldrig hålla på i en timme, kanske en kvart, tjugo minuter, för det går fort. Av nån anledning ser jag alltid power-hour som en slags tävling, håller stenkoll på tiden och hetsar alla att dricka när en minut har gått! Kuuul är det! Jag har tagit ut en semesterdag på söndag - i förebyggande syfte. Risken är stor att jag är för bakis för att jobba, så jag passade på.

Jag satt och tittade igenom lite bilder idag, och hittade denna fantastiska bild på mig, Jessica och Anna K!
image8
Jag saknar vårat crazy festande! Hoppas det blir nåt partaj snart, svårt med Anna i HBG bara...

Nu ska jag plocka ihop allt jag behöver för morgondagen, eftersom jag ska gå direkt från jobbet till festen!
Adios!!

Never ending stooooryyyy

Haha! Gud vilken otroligt mysig kväll det blev igår! Synd att den började så sent bara, men jag klagar verkligen inte. Jag tycker att Han har förändrats lite, till det positiva. Jag vet inte hur många gånger jag fick höra att jag var en sötis :) Sen sa Han även att han tyckte det var synd att inte Tindra var där, och bara det var ju jättegulligt! Jag kanske inbillar mig - och det gör jag säkert - men det kändes verkligen annorlunda....

Nedräkning!

Idag är det bara 2 dagar kvar till personalfesten, och alltså slutet på min "vita en-och-en-halv-månad"!! Igår var jag och storhandlade på Bolaget. Det kändes som jag var ett barn i en godisaffär, det blev lite dyrare än godis dock, 650 kr närmare bestämt, men det kommer räcka ett tag, det är inte bara till ett tillfälle!

För övrigt är jag ju en torsk. Fick ett samtal i lördagsnatt som gjorde att följetången med Han är i gång igen. Det är en "never ending story". Och igår smsade vi också - han började! Haha, sånt är viktigt, för det innebär att jag vann den omgången, haha! Jag förstår inte riktigt honom, det är säkert inte meningen heller, men jag antar att han är svag för mig också - det vet jag att han är...

Idag ska vi spela kubb på arbetstid, såna intitiativ tycker vi om! Jag hoppas på en fika med Anna efter jobbet också, men vi får se hur det blir med den saken.
Imorse lämnade jag av Tindra hos hennes "plastfamilj", hon ska vara där i några dagar nu, och nu idag på jobbet så såg jag henne i parken utanför jobbet! Det kändes jättekonstigt, "mitt barn" tänkte jag, "Var rädd om mitt baaarn"!! Haha!

Nåja, rasten närmar sig sitt slut, måste kissa nu! Hej hej!

Överflödig

Som jag sa, jag har INGENTING att göra på jobbet. Det suger.

Mer sol!

Nu är studenterna i farten igen, sjunger om lyckliga dar och fy fan va dom är bra! Ganska kul att se dom , så lyckligt ovetande om vad som komma skall, haha!

Idag har jag tränat igen, har tränat varje dag den här veckan, och det är jag väldigt nöjd över. Jag ska inte träna i morgon, men på söndag blir det ett pass igen. Mina armar är alldeles möra, men det är en skön känsla, då vet jag att jag har gjort nåt liksom!

Idag köpte jag en present till mig själv - tyckte jag förtjänade det. Jag har länge sneglat på ett Efva Attling halsband, två silverbrickor med blindskrift på, men det kostar 1700 och SÅ mkt är jag inte värd, haha, joo, men jag hade inte riktigt råd, så det blev ett annat Efva halsband i stället, ett silverhjärta med en liten banderoll över som gick på strax under tusenlappen. Det är jättefint och jag är jättenöjd!!

Ikväll hägrar jobb igen, och jag känner på mig att det kommer att bli överdrivet tråkigt för min del. Jag kör sista utbildningspasset med den nya tjejen, och hon är ju i stort sett klar nu, så jag kommer bara att vara på jobbet ikväll, jag kommer inte att jobba ikväll. Känns ju lite trist när det är så fint väder ute, men who am I kidding, hade jag varit ledig så hade jag ändå inte gjort nåt - garanterat! Dessutom är jag trött som fan, fick inte sova så mkt i natt alls, trots att Tindra inte var där. Jag får bita ihop ikväll helt enket - det är mitt ledmotiv genom livet känns det som. Jag biter ihop.

Ha en trevlig kväll alla som är lediga!


Sol, sol, soool

Vad härligt det är med sommar! Det enda jag saknar är en balkong, eller en uteplats, det skulle vara det ultimata! Jag försöker att vara ute så mkt som möjligt med Tindra, men hon tycker nog att det är aningen för varmt, lilltjejen har ju en ganska tjock päls..

Jag mår ganska bra idag faktiskt, det måste vara vädret som får en att vara på bra humör - det och tanken på att om en vecka är min "vita månad" över!! Jag längtar till personalfesten den 14:e! Det ska bli så kuuul!!

Just nu är jag på jobbet och har nyss ätit en svalkande fruktsallad som var otroligt god! Jag måste fixa en sån nån dag...Nu är rasten slut, duty calls!


*hoppas på en fika med en viss person i helgen*

Nu då?

Jag är inne på sista dagen på ledigheten och jag är för en gångs skull nöjd med vad jag har gjort. Ofta så sitter jag bara hemma och är uttråkad, men nu har jag tränat, jag och Tindra har varit på stranden, vi har gått på skogspromenader och idag var vi ute hos min bror i hans stuga! Det har varit underbara dagar med underbart väder. Underbara dagar alltså. Kvällarna har inte varit fullt så underbara. Jag börjar tycka att det här med "singelliv" är lite överskattat. Det är ju inge kul att vara själv egentligen. Det enda som är roligt med att vara singel är att med gott samvete kunna flirta och sånt, utan att man sårar nån, allt annat är enligt mig alltså överskattat. Men kanske kan det bero på att jag inte riktigt har varit 100%singel, eftersom jag i ett halvår varit olyckligt kär i Han som inte vill ha ett förhållande, men gärna träffar mig lite då och då när det passar honom. Jag har varit fullt medveten om "spelreglerna", men idag kastade jag in handduken. Jag orkar inget mer. Jag förtjänar bättre, och den där off-knappen som jag skrev om förut, jag hoppas jag hittar den snart, för nu har jag i alla fall tagit tag i det här, och sagt att det är över, att jag inte orkar mer. Jag orkar inte vara lessen, och jag orkar inte nojja. No more! Han tyckte det var tråkigt sa han, han sa att han inte ville göra mig lessen. Just nu känns det ganska bra, men det lär ju ta ett tag innan jag är helt "återställd" igen.
Jag hörde en låt med Avril Lavigne på radion igår "When your'e gone", jättebra, och jag laddade hem hennes senaste album igår kväll. Det finns en del bra låtar där, bland andra den nyss nämnda, men även "Innocence" och en låt som heter "I can do better" ("arg tonårsrock" kallade min käre vän André den). Texten är nog den mest passande just nu, i den situation jag befinner mig. Jag hörde låten för första gången igår, och läste texten och tänkte "det är nu eller aldrig", och idag tog jag alltså tag i "problemet". Här kommer en del av texten:

I couldn´t give a damn what you said to me
I don't really care what you think of me
Cus either way you're going to think what you believe
There's nothing you could say that would hurt me

I'm better off without you anyway
I thought it would be hard but I'm ok
I don't need you if you're gonna be that way
Because with me, it's all or nothing

I'm sick of this shit, don't deny
You're a waste of time
I'm sick of this shit, don't ask why

I hate you now, so go away from me
You're gone, so long
I can do better, I can do better


Jag hatar inte honom, jag hatar bara hur det blev. Det är oftast lättare att vara arg i ett sånt här läge, och den här låten får mig att känna mig stark. Musik är häftigt på så sätt att den totalt kan få en att ändra ens humör och sinnesstämmning.

Jag har varit jätteduktig och tränat varje dag den här veckan, och jag ska träna alla dagar utom på lördag! Det känns så bra att lägga energi på nåt som faktiskt får en att må bra! Kul när man börjar se och känna resultat också! Igår såg jag även killen som jag såg förra tisdagen, exakt samma tid också! Typiskt att jag inte kan träna på tisdag till veckan, i alla fall inte den tiden. Haha, fast det gör inte så mkt. Jag är inte så mkt för att ragga på gymmet ändå.

Ska man ta och koka lite te-vatten nu kanske...dricka en kopp och kanske kolla på ett SATC-avsnitt? Hm...ja det låter som en plan!

Snart måndag!

Precis när jag trodde att jag var ok, så poppar han upp igen. Inte ?han? han, utan han från i vintras. Han som flyttade härifrån. En fet jäkla färgbild i tidningen gjorde att jag höll på att sätta morgonkaffet i halsen när jag var hos mamma och åt frukost/lunch. Han kanske kommer tillbaka, och jag vet inte vad jag tycker om det? För två månader sedan var det allt jag ville, jag höll ju på att gå under av tanken på att aldrig se honom mer, men nu har jag vant mig vid det. Jag klarar mig bra utan honom, han var ju ändå inge bra för mig. Kommer han tillbaka så kommer vi ju att ses, det skulle ju vara konstigt annars. Men det kanske inte ens blir så. För en gångs skull ska jag inte fundera så mycket på det här, det är ändå inget som jag kan styra.

 

Något som jag dock ägnar ganska många tankar åt idag är det faktum att det verkar vara otroligt svårt för Han att höra av sig nu helt plötsligt. Det går i perioder det där. Nu har han varit ganska duktig ? om jag får kalla det så. Han har hört av sig lika mkt som jag, och har alltid svarat på sms som jag har skickat, men nu börjar det dra iväg igen. Jag tycker det är ganska otrevligt faktiskt. Hur lång tid tar det egentligen att svara på ett sms? Inte alls speciellt länge, men ändå verkar han inte ha den tiden över. Undra om jag ska ta och lägga ner? Det känns som att det är dags snart. Det leder ju ingenstans ändå, och det har jag ju varit fullt medveten om i flera månader nu. Men det är ju som sagt svårt, sånt där går ju inte bara att stänga av. Det finns ju ingen off-knapp direkt. Men om jag letar ordentligt så kanske jag hittar den, långt inne i hjärtat så kanske det finns en sån knapp. Jag hoppas jag hittar den snart.

 

Även igår pratade jag med Msn-killen. Han har ju ett namn, men jag vill inte lägga ut namn här, hmm?måste komma på nåt bra smeknamn. Jag skulle kunna kalla honom för Grannen, för vi är ju faktiskt typ grannar, han bor ju i huset brevid. Ja, Grannen får det bli! Vi höll på att glida in på ett nytt ?spår? igår, men gled bort ifrån det lika snabbt, haha!

 I skrivande stund sitter jag på jobbet och tittar ut genom fönstret. Folk går omkring i sommarkläder och ser allmänt lediga ut. Jag har i vanlig ordning uniform och nylonstrumpbyxor på mig, men ikväll ska jag hänga in dom i skåpet och där får dom hänga i tre dagar för jag ska vara ledig!! Folk som har ?vanliga? jobb gruvar sig oftast för måndagar, men jag är väldigt förtjust i måndagar eftersom helgerna oftast innebär jobb och måndagar ledighet. Om vädret håller i sig ska jag eventuellt ut på en liten båttur, men vi får se. Anna är ju tillbaka från Brasilien nu och jag vill träna ett ordentligt pass med henne också. Kanske hinner jag med båda. Detta kanske låter konstigt men jag kommer nog att sätta träningen före solen imorgon. Jag har ändå inte hunnit köpa någon SPF och jag vägrar se ut som en kräfta, så är det bara. Jag skulle behöva köpa det, och även ett par joggingskor, fan va seriös jag håller på att bli med träningen nu. Jag förvånar mig själv!

Nu ska jag bita ihop dom sista timmarna på jobbet! Jag biiiiiter hååårt!!


Solen skiner..

..in genom fönstret där jag sitter i personalrummet på jobbet. Det tog verkligen emot att gå hit idag. På väg till jobbet passerade jag ett antal uteserveringar som var fullsmockade med lediga människor som njöt av junisolen. Men inte jag. Jag fick snällt gå till jobbet och klä på mig uniformen och nylonstrumpbyxor - nice!

Gårdagen var rätt trevlig. Thaimiddag med mor och bror, och jag kan återigen konstatera att det är det godaste jag vet! På vägen hem var det som om att Hemköp sög mig dit...så jag köpte med mig lite cheeseballs och cola och spenderade resten av kvällen vid datorn med min nyfunne msn-vän. Det är ganska intressant, för det är rena terapin att prata med honom, han får mig att öppna mig totalt, vilket är lite skrämmande egentligen, eftersom vi inte känner varandra. Och hade det varit vilken annan kille som helst så hade det garanterat varit samtal med sexuell underton vid det här laget - garanterat. Men det är inget sånt alls. Inte ens minsta lilla antydning på flirt. Jag vet inte om jag är besviken eller lättad över detta. Just nu känns det kul, flirt eller inte. Kul att prata med någon som är helt "ny".

Nu är rasten slut. Jag kanske återkommer senare.

Den perfekta hemmafrun...

...hade jag kunnat vara om jag had varit någons fru. Idag har jag tvättat 5 maskiner, dammsugit och torkat golv och även bakat 2 limpor! Härligt va? Nu har jag nyss avnjutit ett pecanwienerbröd som jag unnade mig (men jag gick faktiskt ner och upp i trappen TROTS att hissen nu funkar). Strax ska jag hämta tvätten och packa in allt i lådor och garderober, och sen kan jag vara nöjd. Det bli ju lätt att man bara lämnar kvar tvätten i den där blåa, prassliga IKEA-kassen efter att man har tvättat, och bara liksom tar det man behöver direkt ur påsen, men nu ska jag vara ordentlig och lägga undan allt på en gång så är det gjort!

Ikväll ska jag gå ut och äta med mamma och bror, en liten försenad Morsdags-middag. Vi ska äta Thaimat, jag och min bror fullkomligt älskar Thaimat, så jag ser fram emot det, det ska bli gott! Det finns en risk att jag tar en omväg in till Hemköp på vägen hem ikväll....känner mig så sjukt chipssugen. Det är inte bra. Nån måtta får det väl vara?!

RSS 2.0