Jessans blogg

Som sagt. Midsommar. En sån där dag som man ska göra nåt på. Man ska äta sill, färskpotatis och jordgubbar. Glöm inte nubben också. Helst ska man ju vara i en stuga vid vattnet också, och det får gärna se ut som i en Pripps Blå reklam, där man drar upp en back öl som legat på kylning under vattnet vid en brygga. Tro inte att jag är bitter över att jag måste jobba ( visst lite bitter kanske jag är, men det beror på andra saker också ), jag älskar iden av Midsommar. Det är mysigt, trevligt och svenskt. Men ser jag tillbaka på gångna midsommaraftnar så har jag liksom inga speciella minnen som sticker ut direkt, förutom den midsommar för ett år sedan:

Förra sommaren firade jag midsommar på ett enligt mig väldigt typiskt sätt: jag och min dåvarande kille blev i sista minuten inbjudna på en fest hos en kompis till honom, i dennes sommarstuga ? ett stenkast från havet. Det var ca 25 pers som skulle komma, och jag såg fram emot det, eftersom jag inte riktigt hade varit på nån sån fest tidigare. Tidigare år hade jag jobbat och 3 somrar hade spenderats i New York.

Hur som helst, vi samåkte till festen med två av killens kompisar, också ett par, och också i stort sätt dom enda jag kände förutom killen. Vi kom fram mitt på dagen, vid ett ungefär och fick en liten välkomstdrink med smultron i. Alla var så fina, tjejerna hade klänningar och killarna var ledigt men snyggt klädda i halvt uppknäppta skjortor och finshorts. Jag trivdes på en gång. Det bjöds på lunch bestående av sill, lax, potatis, olika pajer, hembakat bröd och Västerbottenost. Även öl, vin och snapps så klart!

Efter lunchen gick alla ner till stranden med kylväskor och filtar och dom som ville fick åka vattenskidor och ville man inte så satt man på stranden och drack cider och åt jordgubbar, det var det jag gjorde, medan killen gjorde ett tappert försök till havs.

Efteråt hjälptes alla åt att plocka blommor som skulle pryda midsommarstången som vi sen klädde, reste och dansade runt ( behöver jag säga att den blev sne och att den till slut välte? ). Det var jättekul, jag kommer inte ihåg när jag dansade runt en midsommarstång sist, var jag 5-6 år kanske?

Intagandet av alkohol började ju ganska tidigt, så en liten eftermiddagsvila kom väl till hands, men så här efteråt så funderar jag på om det kanske hade varit bättre att skippat vilan, för jag blev bara tröttare, och när jag blir trött och är på ett ställe där jag känner 3 av 25 personer ? fulla personer ? så har jag svårt att komma tillbaka till det bra humöret jag tidigare varit på. Middagen var god, det blev grillat kött, grillad kyckling och grillad lax med en massa goda kalla såser till, och ett sånghäfte som det sjöngs flitigt ur. Medan alla andra blev gladare och fullare ? min kille inkluderad ? blev jag tröttare och lessare och hade lätt kunnat åkt hem efter middagen. Tanken var att vi skulle sova över, nåt som jag alltid har varit lite anti emot, jag gillar att vakna upp hemma när jag är bakis, och inte i nån stuga tillsammans med 25 andra och med vissa regler angående toaletten och sen behöva vänta på att den som ska köra hem ska bli körbar?

Så, i takt med att min killes alkoholintag ökade, ökade också irritationen hos mig. Jag försökte komma ikapp, men det gick inte så bra, det hade lika gärna kunnat vara vatten i ciderflaskan. Min kille sprang omkring och flamsade med sina kompisar och hade jättekul, ett tag försvann han, det visade sig att han och två tjejer hade varit nere och badat, och han kom tillbaka i blöta kallingar, och sen sprang han omkring i dom där jäkla kallingarna resten av kvällen, in och ut ur bastun, in och ut ur stugan, spelade kubb och ?scout-fylla? ? i sina blöta kallingar. Alla andra var påklädda. Jag kokade inombords, men sa att allt var ok när han ibland kom och frågade om jag hade kul. Jag är duktig på att låtsas ha kul, ibland i alla fall, den kvällen var en sån kväll.

Paret som vi åkte med hade också sina stunder. Tjejen började snacka väldigt förtroligt med mig, berättade om hennes problem med sitt dåliga självförtroende och att han minsann inte gjorde nåt för att hjälpa henne, utan konstant flirtade med andra tjejer så fort han kunde. Hon bad mig smita iväg med henne så att hon kunde röka ?Om han ser mig röka gör han slut? sa hon och stoppade in en Fishermans friend i munnen innan vi gick tillbaka. Inne i stugan satt hennes kille lite väl nära en annan tjej och såg ut att ha lite väl trevligt, vilket gjorde att flickvännen ställde till en scen och sa att hon skulle sova ensam i bilen och att han gott fick sova i stugan trots att han inte kunde eftersom det var en hund där och han är über-allergisk mot hundar, men att han fick skylla sig själv!! Efter det lilla utbrottet blev det jag som fick ?ta hand om? henne, även fast jag i smyg ogillade henne lite redan i början, men vad gör man inte? På två timmar såg jag inte ens till min kille och tur var väl det egentligen, jag ville ändå inte ha något med honom att göra just då. Jag tyckte bara att han var pinsam och jobbig ( vilket jag garanterat också har varit nån gång, men det hör inte hit ) och så luktade han ölkorv och snapps, så han fick gärna hålla på fjanta runt, jag klarade mig utan honom.

Vid tolv-tiden fick jag höra att det var ett par som skulle åka hem, in till stan, och då såg jag min biljett därifrån Jag sökte upp killen, sa att jag skulle åka hem och han såg helt förstörd ut när jag sa att inte hade lika kul som honom ?Tycker du att jag är jobbig? Är jag för full? Tycker du att det är pinsamt att jag springer runt i mina kallingar?? Ja, ja och ja. Han såg ut som en ledsen hundvalp när jag gick, jag fattar inte varför, han hade ju inte tillbringat nån tid med mig alls under hela kvällen, så varför bli ledsen över att jag åker hem?

Jag var hemma runt halv två på natten, det var lugnt och skönt, jag tog en dusch för att få bort röklukten ur håret, det var en brasa med granris igång hela kvällen för att hålla myggen borta, nåt som inte funkade så bra, för när killen kom hem på eftermiddagen dagen efter räknade vi till 14 myggbett på enbart det ena benet.

Det typiskt svenska är inte alltid så himla trevligt lärde jag mig den sommaren.

Jag kommer ihåg min första sommar i New York. Jag hade hört talas om ett Midsommarfirande i Battery park, längst ner på Manhattan, och tog med mig min amerikanske pojkvän ner dit för att kolla läget. Det ryktades om att prinsessan Viktoria skulle vara där, men jag såg henne inte. Det var en underbar kväll ? tittade jag åt ett håll såg jag en midsommarstång och en gräsmatta full med svenskar som åt sill på små papptallrikar, tittade jag åt ett annat håll såg jag Manhattans skyskrapor. Jag får nästan rysningar nu när jag tänker på det, blundar jag så ser jag det framför mig. Året efter hade firandet flyttats till Central park, och jag var givetvis där då också, och året därpå. Det var en trevlig tradition som jag saknar. Det kanske blir New York nästa år helt enkelt.

Ett annat minne är från Cypern. Jag var 12 eller 13 år och var på semester med mamma och pappa. Dom hade bråkat konstant hela dagen, säkert för att pappa nog hade börjat dagen med en snapps, det förvånar mig inte. När vi alla höll på att göra oss i ordning för det stora, svenska midsommarfirande som anordnades på hotellet, fick jag nog av mammas och pappas ?höga volym? så jag tog min freestyle och skrek åt dom ?Varför skiljer ni er inte för??!!? och sprang ut. Detta kommer jag faktiskt inte ihåg själv, utan det har mamma berättat för mig. 5 år senare separerade mamma och pappa.

I år är jag som sagt på jobbet, jag jobbar dagpass. Alla människor som kommer frågar om dom är dom enda som är här. Som tur är så är det inte så många här, så det har inte blivit tjatigt ? än. Efter jobbet ska jag till mamma och äta och umgås lite, Tindra är där och jag lovar att mamma har fixat nån god mat till henne också. Just nu väntar jag på rast-avlösaren, jag är så sjukt hungrig, och det såg ut att vara god personalmat idag.

Jag hoppas att alla som läser detta får en trevlig midsommar, och att min midsommar nästa år blir underbar!!!