Känslomässigt vrak...
Hello uppochnedvända dagen!
Jag har svävat på moln hela dagen eftersom detta var min sista dag innan semestern, och så nu när jag kom hem bröt jag ihop totalt och började grina. Jag ska ju inte ens ha mens - varför detta plötsliga vändning?
Jag oroar mig över Tindra, säkter HELT i onödan, men mammig som jag är så gör jag det ändå. Hon har precis löpt färdigt, och hon är så otroligt trött och seg varje gång hon har löpt, men jag får liksom för mig att hon är deppig och mår dåligt eftersom hon bara ligger hela tiden. Det tar tydligen på krafterna att vara liten hund och ha mens!
Jag tycker det är jobbigt att lämna bort henne i 2 veckor när det sista jag ser av henne innan jag åker är en jättetrött och "off" liten Tindrish, jag får så dåligt samvete, även fast jag VET att hon kommer att ha det bra hos Niclas föräldrar....
Ååh kan jag sluuuta??!! Jag vill inte ens ta fram min resväska och börja packa för då känner hon på sig att det är något på gång och då mår jag ännu sämre..
Sen en annan sak, hela denna månad har min ekonomi varit i botten, fy fasen va pissigt det har varit, och enbart mitt eget fel också. Och hur kul känns det när man ska på semester? Inte så värst kul.
Blablablablablablaaaaaaa.
Jag har så mycker jag borde göra just nu, jag vet bara inte vart jag ska börja....
Suck.
Kommentarer
Trackback
