Jessans blogg

Så länge jag kan minnas så har jag lidit av beslutsångest. Jag orkar inte dra upp massa exempel, men det gäller oftast små saker, som små inköp som egentligen inte är nåt att fundera över (jag måste tillägga att när det gäller större inköp som låt säga LÄGENHETER, så funderar jag ungefär i 5 minuter).
Jag kan dra ett exempel:
Förra sommaren hittade jag en supersöt klänning på Indiska som jag absolut ville ha. Men, av någon anledning så köpte jag den inte när jag provade den, jag tänkte "jag köper den senare i veckan i stället". Den fanns ju så klart inte kvar i min storlek när jag kom tillbaka för att köpa den. Det var den ultimata sommarklänningen, och för er som inte minns så var sommaren 2006 en ganska fin sommar, och det hade varit väldigt nice att ha en fin sommarklänning då. Detta är numera känt som "Indiska-incidenten" (dom som känner till denna "incident" är jag, Jessica och mamma typ). Under året som gått har diverse impulsköp gjorts, bara för att jag inte ska hamna i samma läge igen, visst, lite oekonomiskt kanske, men sån är jag ibland.

Men nu har det hänt igen. I söndags åkte jag upp till Umeå med Niclas, och igår spenderade jag några timmar på stan, strosandes för mig själv medans han var på jobbet. Jag gick in och ut ur affär efter affär, hittade lite smått och gott som jag köpte. Nåt som jag däremot INTE köpte var en röd, fin Hello Kitty kalender (eller almanacka, vet inte riktigt skillnaden på dom, men detta var i alla fall en sån som man kan ha med sig i handväskan, som en liten dagbok typ). Den fanns i endast ett exemplar, att jag överhuvudtaget ens såg den är lite lustigt, eftersom den var bland barngrejerna, typ bland roliga linjaler och sudd. Jag fastnade för den direkt, eftersom jag är sjukligt svag för Hello Kitty. Och VARFÖR köpte jag den inte? Jag stod där och tänkte "186 spänn för en kalender? jag använder ju inte ens en kalender", men nu ångrar jag mig ju så klart. Jag skulle ju GIVETVIS börja använda en kalender om jag hade en!! Hellooo liksom??

Jag berättde detta för Jessica för en stund sedan, och jag sa just det där "186 spänn för en kalender", men så kommer jag på att det är ju inte så farligt dyrt egentligen, man har den ju i ett helt år för guds skull, och då sa Jessica "det är ju ingenting, tänk en Bacardi razz, den tar slut på 2 ggr". Så sant, så sant. Att jag aldrig lär mig. Nu har jag sökt och sökt på nätet men hittar den inte. Visst, detta är ett extremt i-landsproblem, men det struntar jag i. Det är mitt problem och detta är min blogg, haha!

För övrigt så suger det att vara i Sundsvall nu när min kärlek är i Umeå..... I miss you Nick!!