Vitt och tyst..
Det var mitt sovrum när jag vaknade i morse. Vitt och tyst. Jag hade glömt att dra ner persiennen innan jag la mig igår, och trots att solen inte skiner så var det alldeles ljust vitt i mitt rum. Och tyst. Och tomt. Ingen Niclas och ingen Tindra. Bara jag, alldeles ensam. Det kändes konstigt.
Det snöar idag igen. Det ser ut som att det fastnar på marken också, till skillnad från häromdagen då allt smälte så fort det kom i kontakt med asfalten.
Ikväll ska jag jobba,natt 1 av 3. Det känns ok, nu är förkylningen i stort sett borta, jag kan andas normalt genon näsan, jag nyser inte stup i ett och jag känner mig inte trött och förkylningshängig längre. Bara vanligt trött och hängig - och då är allt "back to normal".
Jag känner mig lite stressad inför jobbet ikväll, vi har ett nytt system som jag aldrig har jobbat med som jag typ kastas in i, så det blir spännande att se hur jag klarar av det. Jag har läst igenom manualerna och det ska nog egentligen inte vara några problem, men jag är ju som jag är, tror ju alltid det värsta liksom.
Nu ska jag koka kaffe, klä på mig och gå in till stan. Kolla på lite grejer och köpa med mig en sallad hem. Måste dricka vatten idag igen, MYCKET vatten. Jag känner mig helt uttorkad...och jag som bara grät liiiite innan jag somnade igår.... :-)
Ha en bra dag, NICLAS jag saknar dig....."bara" 2 veckor kvar nu.....wiiiiii!!!
Kommentarer
Trackback
